Nu är Folkpartiets landsmöte igång. Det är alltså vårt partis kongress. Jag är ombud för länsförbundet i Stockholm. Jan Björklund höll sitt partiledartal nyss och det var utmärkt. Jan förstärkte en rad profilfrågor och lyfte också några nya. Gårdagens artikel på DN Debatt om älders rätt till parboendegaranti följdes upp i talet bland annat.
Du kan få löpande uppdateringar från landsmötet här.
Det finns en rad frågor som kommer att vålla debatt. Arbetsrätten, föräldraförsäkringen. gårdsförsäljning av alkohol, rättspolitiken och mycket annat.
fredag 20 november 2009
tisdag 17 november 2009
Splendid!
Cecilia Malmström (FP) blir ny EU-kommissionär för Sverige. Detta är mycket roligt, det är bra för Europa, bra för Sverige och det är bra att kompetens i europafrågorna värderas av regeringen!
söndag 15 november 2009
Avrättningarna i Iran fortsätter
Den iranska regimen fortsätter att avrätta sina medborgare. Senast dödades Ehsan Fetahiyan från Sanandaj (på kurdiska Sine) häromdagen. Och fler står på kö.
Kurdiska Riksförbundet har skrivit följande protest:
Kurdiska Riksförbundet har skrivit följande protest:
11 november 2009 avrättades återigen en ung kurdisk politisk fånge av den Iranska regimen.
Ihsan Fetahiyan greps och sattes i fängelse i juli 2008 i staden Sine. Efter flera månaders intensiv tortyr dömdes han därtill till 10 år fängelse. Dock ändrades tidsstraffet till dödsstraff av oförklarlig anledning.
Enligt organisationen Human Rights finns nu stor risk att även Shirkoh Bahman Moarefi, 30 år, också han kurd blir avrättad inom några dagar. I en isoleringscell väntar han på avrättning. Andra rapporter visar på att även Habibollah Latifi är tagen till isoleringscell samt att följande personer inom kort kommer att avrättas: Zeynab Jalaliyan, Farhad Chalesh, Ramezan Ahmad, Rostam Arkiya, Fasih Yasamini, Rashid Akhendi, Hossein Khaziri, Farzad Kamangar, Ali Heydariyan, Farhad Vakili …
Det är en skam att vi under vår tid har en stat som avrättar människor på löpande band. Irans suveränitet, får inte innebära att människor mördas utan att omvärlden vågar reagera!
De systematiska avrättningarna av kurdiska politiska fångar i Iran måste förhindras.
Kurdiska Riksförbundet i Sverige, fördömer med kraft den Iranska regimens avrättningar av kurdiska politiska fångar.
Sverige, statsministern, utrikesministern, samtliga politiska partier, EU, FN och mänskliga rätts organisationer bör fördöma dessa avrättningar.
Iranska regimens avrättningar måste stoppas.
KURDISKA RIKSFÖRBUNDET
fredag 13 november 2009
Mer detaljer om reformpaketet
Under eftermiddagen publicerade Zaman en artikel som lite mer detaljerat går igenom den turkiska regeringens reformpaket för kurderna i Turkiet.
Artikeln går att läsa här. Följande kan noteras:
Oppositionen i Turkiet vet man alltid var man har. De sviker aldrig när det gäller att motarbeta en demokratisering i landet. Zaman sammanfattar:
Artikeln går att läsa här. Följande kan noteras:
The creation of an independent body to investigate cases of torture and the loosening of restrictions on Kurdish language. /.../Dessa tre förändringar är förstås bra. För oss i Sverige handlar det ju självklarheter men i Turkiet anses även så här små förändringar vara mycket stora steg. Men detta reformpaket måste innehålla något mer än detta om vi överhuvudtaget ska kunna ta det på allvar. Att tillåta kurdiska partier tala kurdiska på torgmöten och tillåta kurdiska namn - som funnits i århundraden innan Turkiet förbjöd dem - är helt enkelt inte nog. Det är myrsteg i jämförelse med vad som faktiskt krävs av reformer. Förhoppningsvis kommer fler lättnader framöver.
The AK Party also plans to allow Kurdish to be used during political campaigning./.../
Kurdish-majority towns will officially be able to regain their old Kurdish names replacing their new, Turkish names.
Oppositionen i Turkiet vet man alltid var man har. De sviker aldrig när det gäller att motarbeta en demokratisering i landet. Zaman sammanfattar:
The main opposition parties fiercely oppose the reform process, arguing it threatens to undermine Turkey's unity.
Reformpaketet i Turkiet
Idag presenterar Turkiets premiärminister Tayyip Erdogan regeringens "demokratiinitiativ". Det är ett paket av reformer för framför allt kurderna i Turkiet. Det är oklart hur omfattande reformer som föreslås och vad vi kan förvänta oss, men det är steg i rätt riktning att nya initiativ tas.
Jag hade förmånen att lyssna till Turkiets EU-minister Egemen Bagis på ett frukostmöte i morse. Han poängterade att det inte handlar om "package of reforms" utan om "idea of process". Innebörden är att detta inte ska ses som något enskilt initiativ utan i stället ses som en del av en pågående process, som påbörjades för flera år sedan och kommer att fortsätta under öveskådlig tid.
Låt oss ändå konkretisera detta och gå back to basics:
Problemet i Turkiet är att kurderna förtrycks. Förtrycket har till sin karaktär under lång tid varit totalitärt. AKP-regeringen har steg för steg lättat på förtrycket och det nya initiativet syftar till ytterligare reformer...
... Reformer som genomförts handlar om att i högre utsträckning tillåta det kurdiska språket, inta en mer liberal attityd till kurdisk kultur (att de får fira nyåret Newroz etc.), att genomföra satsningar i Kurdistan (sydöstra Turkiet)...
... Reformerna är steg i rätt riktning - men samtidigt långt ifrån tillräckliga. Vad som i slutändan kommer att krävas är ett konstitutionellt skydd för kurdernas språk och kultur. Detta kommer att dröja många år...
... Det finns - grovt sett - tre idéfåror, strömningar, gällande den kurdiska frågan i turkisk politik. Den första är kurderna själva, som kräver mer omfattande reformer och som, inte alla men rätt så många, är beredda att också med vapen strida för detta. Vi har regeringspartiet AKP som med en blandning av statliga satsningar och Islam försöker att integrera kurderna ytterligare i Turkiet och stärka sin egen ställning i de kurdiska områdena. Och vi har den politiska oppositionen i Turkiet (främst partierna CHP och MHP) som med näbbar och klor försvarar Turkiets traditionella (och odemokratiska) politik gentemot kurderna...
... Samtidigt är den kurdiska frågan komplicerad. Det handlar om statens politik gentemot den kurdiska befolkningen i vid mening (språket, livsförhållandena i sydöst etc, lagstiftning m.m.). Det handlar också om militärens krig mot PKK och en möjlig fredsprocess. Det handlar dessutom kurderna i Turkiets relation till (främst) det kurdiska självstyret i Irak (vi kan lite förenklat kalla detta för Kurdistan-kontexten) och om den turkiska statens relation med självstyret i norra Irak. Där finns dessutom spänningar inom det kurdiska samhället - mellan radikaler och mer moderata, mellan sekulära och religiösa, modernister och traditionalister etc...
... Frågan kompliceras ytterligare av den ständiga inrikespolitiska turbulensen i Turkiet. AK-partiet höll tidigare på att förbjudas, nu pågår rättsprocessen mot Ergenekon, närsomhelst kan strider bryta ut på nytt mellan militären och PKK. AKP har egen majoritet i parlamentet, men den kemalistiska oppositionen är högljudd och långt ifrån besegrad. Rättssystemet genomgår ett generationsskifte men där finns många åklagare av den gamla skolan...
... Externt finns ett tryck på Turkiet från EU att genomföra ytterligare demokratiska reformer...
...Nyheter från Turkiet på engelska för den som är intresserad, det lär skrivas under dagen när det finns mer konkret att rapportera om vad reformpaketet innehåller. Zaman och Hurriyet.
Jag hade förmånen att lyssna till Turkiets EU-minister Egemen Bagis på ett frukostmöte i morse. Han poängterade att det inte handlar om "package of reforms" utan om "idea of process". Innebörden är att detta inte ska ses som något enskilt initiativ utan i stället ses som en del av en pågående process, som påbörjades för flera år sedan och kommer att fortsätta under öveskådlig tid.
Låt oss ändå konkretisera detta och gå back to basics:
Problemet i Turkiet är att kurderna förtrycks. Förtrycket har till sin karaktär under lång tid varit totalitärt. AKP-regeringen har steg för steg lättat på förtrycket och det nya initiativet syftar till ytterligare reformer...
... Reformer som genomförts handlar om att i högre utsträckning tillåta det kurdiska språket, inta en mer liberal attityd till kurdisk kultur (att de får fira nyåret Newroz etc.), att genomföra satsningar i Kurdistan (sydöstra Turkiet)...
... Reformerna är steg i rätt riktning - men samtidigt långt ifrån tillräckliga. Vad som i slutändan kommer att krävas är ett konstitutionellt skydd för kurdernas språk och kultur. Detta kommer att dröja många år...
... Det finns - grovt sett - tre idéfåror, strömningar, gällande den kurdiska frågan i turkisk politik. Den första är kurderna själva, som kräver mer omfattande reformer och som, inte alla men rätt så många, är beredda att också med vapen strida för detta. Vi har regeringspartiet AKP som med en blandning av statliga satsningar och Islam försöker att integrera kurderna ytterligare i Turkiet och stärka sin egen ställning i de kurdiska områdena. Och vi har den politiska oppositionen i Turkiet (främst partierna CHP och MHP) som med näbbar och klor försvarar Turkiets traditionella (och odemokratiska) politik gentemot kurderna...
... Samtidigt är den kurdiska frågan komplicerad. Det handlar om statens politik gentemot den kurdiska befolkningen i vid mening (språket, livsförhållandena i sydöst etc, lagstiftning m.m.). Det handlar också om militärens krig mot PKK och en möjlig fredsprocess. Det handlar dessutom kurderna i Turkiets relation till (främst) det kurdiska självstyret i Irak (vi kan lite förenklat kalla detta för Kurdistan-kontexten) och om den turkiska statens relation med självstyret i norra Irak. Där finns dessutom spänningar inom det kurdiska samhället - mellan radikaler och mer moderata, mellan sekulära och religiösa, modernister och traditionalister etc...
... Frågan kompliceras ytterligare av den ständiga inrikespolitiska turbulensen i Turkiet. AK-partiet höll tidigare på att förbjudas, nu pågår rättsprocessen mot Ergenekon, närsomhelst kan strider bryta ut på nytt mellan militären och PKK. AKP har egen majoritet i parlamentet, men den kemalistiska oppositionen är högljudd och långt ifrån besegrad. Rättssystemet genomgår ett generationsskifte men där finns många åklagare av den gamla skolan...
... Externt finns ett tryck på Turkiet från EU att genomföra ytterligare demokratiska reformer...
...Nyheter från Turkiet på engelska för den som är intresserad, det lär skrivas under dagen när det finns mer konkret att rapportera om vad reformpaketet innehåller. Zaman och Hurriyet.
måndag 9 november 2009
TV-intervju om Kurdistan
Jag är med i en intervju om Kurdistan på Asosat-TV idag. Den går att titta på här. 46 min, på engelska.
På torsdag 12 november kommer sannolikt mer detaljer att offentliggöras i det reformpaket för kurdfrågan i Turkiet som premiärminister Erdogan har aviserat. Blir intressant att följa.
På torsdag 12 november kommer sannolikt mer detaljer att offentliggöras i det reformpaket för kurdfrågan i Turkiet som premiärminister Erdogan har aviserat. Blir intressant att följa.
fredag 6 november 2009
Irans vapenleverans till Hizbollah
Hittar nu via en blogg filmer från Francop. Det var i tisdags kväll som israelisk marin bordade fartyget Francop i Medelhavet på väg till Syrien. Ombord fanns över 40 containrar lastade med vapen. Enligt israelisk militär räcker vapnen för att Hizbollah ska kunna hålla igång ett krig med Israels armé i en månads tid.
Uppgifter i Haaretz gör gällande följande: För två veckor sedan lastades vapnen på ett fartyg i Bandar Abbas i Iran och tuffade iväg till Dumyat i Egypten. Där skedde omlossning till Francop som satte kurs mot Limassol, Cypern, för vidare resa till Latakia, Syrien. Utanför Cyperns kust gjorde israelerna inspektion, upptäckte vapnen och dirigerade om fartyget till Ashdod, Israel.
Haaretz sammanfattar lasten:
Israelerna menar att leveransen var på väg till Hizbollah. Att vapnen lassades i Iran och skulle till Syrien talar ju ett tydligt språk. Att vapnen försökte döljas i lasten är ett annat tecken. Mängden vapen på Francop motsvarar 10 procent av Hizbollahs totala arsenal.
Asharq Alawsat sammanfattar:
Uppgifter i Haaretz gör gällande följande: För två veckor sedan lastades vapnen på ett fartyg i Bandar Abbas i Iran och tuffade iväg till Dumyat i Egypten. Där skedde omlossning till Francop som satte kurs mot Limassol, Cypern, för vidare resa till Latakia, Syrien. Utanför Cyperns kust gjorde israelerna inspektion, upptäckte vapnen och dirigerade om fartyget till Ashdod, Israel.
Haaretz sammanfattar lasten:
The cargo included thousands of medium-range 107- and 122-millimeter rockets, armor-piercing artillery, hand grenades and ammunition for Kalashnikov rifles. Even with all the cargo not yet unloaded, the navy estimated that the haul included more than 3,000 rockets and a total of 300 tons of weaponry.Hizbollah förnekar förstås envist att leveransen var på väg till dem. Och Syrien förnekar till och med att där fanns vapen ombord. Läs här. Här kan man se när israelerna tömmer containrarna (se speciellt sista filmen).
Israelerna menar att leveransen var på väg till Hizbollah. Att vapnen lassades i Iran och skulle till Syrien talar ju ett tydligt språk. Att vapnen försökte döljas i lasten är ett annat tecken. Mängden vapen på Francop motsvarar 10 procent av Hizbollahs totala arsenal.
Asharq Alawsat sammanfattar:
The weapons were sealed in containers carrying Iranian shipping codes and provided Israel with a rare opportunity to showcase its longtime claim that Tehran was arming militants on Israel's northern border — and implicitly, Hamas militants in Gaza.
Government spokesman Mark Regev said Thursday that he hopes the capture of the weapons will be a "wake-up call to those few in the international community who up until now have still held illusions about the true character of the extremist, radical regime in Tehran."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
